Intressanta ord

Som vanligt går helgen lite för fort. Men jag får trösta mig att den var full av trevligheter! I lördags var det nämligen dags för Svenska Brukshundklubbens stora symposium, en del av klubbens 100-årsjubileum detta år. Jag var inbjuden att gå tillsammans med ett gäng instruktörer på min klubb Nynäs BK, väldigt trevligt att få möjligheten och tacksam att klubben betalar en sån här grej! Såklart var det massor av folk man kände på plats och det fanns gott om tid att mingla

 

Symposiet - som hade rubriken Tänk om hunden kunde prata - var uppdelad på tre intressanta föreläsare, Per Jensen, Åsa Nilsonne och Kenth Svartberg, alla tre välkända namn i hundkretsar.

 

Per tog upp och avlivade en del gamla myter som t ex att hundar är färgblinda, att de saknar tidsuppfattning, att man ska visa tänderna för dem för att dominera, och att hundar inte kan tänka i flera steg. Det finns forskning som visar att hundar kan skilja på människans ansiktsuttryck (glada/arga/bekymrade/ledsna) och tillhörande ljud. Vi fick också se exempel på hundens förmåga att lära sig och skilja på ord och hur det fungerar att lära in genom att hunden härmar människans rörelser. När det gäller inlärning är det närmaste man kan komma att se hunden som ett litet barn. Hundens känsloliv liknar många gånger vårt, vilket vi också fick se många exempel på. Det som nog fastnade starkast hos mig var den del som handlade om hur vargen utvecklade sig till hund, och vad en hund är i dag. Det är något väldigt långt ifrån en varg, längre bort än vad de flesta tror. De vargar som en gång i tiden "valde" att bli hundar blev det då de samarbetade väldigt bra med människan. Det en del pratat om att hunden behöver en dominant ledare och en rangordning (för att vargflockar har det) har man sett att det inte stämmer. Hund och människa passar så bra ihop just eftersom hunden är så bra på att samarbeta och anpassa sig. Samarbetet - inte underkastelse - är hundens specialitet. Det var ett axplock av vad han tog upp på denna intressanta föreläsning, och jag tror att hans nya bok "Den missförstådda hunden" snart kommer att finnas i min bokhylla. :)

 

Åsa Nilsonne är psykolog som upp mycket som bekräftade det som Per hade pratat om. Hon pratade även om attityder och hur man själv ska tänka. Vi fick göra några övningar som gick ut på att tänka på någon person eller hund ur två helt olika perspektiv (positivt/negativt), för att få en aha-upplevelse att det är JAG som väljer vilken attityd jag går in i situationer, och detta ger såklart olika konsekvenser. Vi gjorde även en övning där vi fick beskriva en sak på ett värderande sätt, och en gång till fast då helt objektivt. Just att se objektivt istället för att värdera är ofta svårt. Att ta ansvar för sin egen åsikt kan också vara lätt att glömma. Så istället för att säga "hunden är dum" så skulle det bli "jag tycker att min hund är dum när hon inte gör vad jag säger". Det är en viss skillnad.

 

Den tredje föreläsningen höll Kenth Svartberg, och trots att jag har hört på honom förut, och även i flera år tränat för hans fru Niina (som har ett liknande tänk) så kom det upp många bra påminnelser och tankeställare när det gäller inlärning. Han är verkligen grymt bra på att föreläsa alltså!! Han pratade bland annat om att hitta rätt metod för att få hunden att förstå, genom att utgå från en modell och sedan ställa ett antal frågor till sin hund. Verkar hunden trivas i situationen? Vilken känsla finns hos hunden? Vill den gärna göra om? Förstår hunden dig, gör den som du tänkt dig? Utvecklas hunden? Det är dock viktigt att inte fastna och sätta EN modell i högsätet och utgå från den, det är inte alltid den passar just min hund, eller passar till all träning. Hunden sitter på facit, så lyssna på den! Jag skulle kunna skriva massor om hans tänk men det bästa är såklart att gå och lyssna på honom själv istället. Och läsa hans bok Bra relation.

 

Efter dessa intressanta timmar, och påfyllning av träningsinspiration, avslutades kvällen med bio på stan tillsammans med Micke.

 

Självklart med det lite hundträning på söndagen, svårt att låta bli lixom!! Men jag var även iväg en sväng till jobbet tillsammans med mamma och Estrid & Elsa, mina systerdöttrar, på julgransplundring! Några timmars fika, sång, ansiktsmålning och ballonger, trevligt.

 

Nu ser jag fram emot en ny vecka med nya utmaningar!

 

Fredagkväll och träning med de här tre på promenaden (Lyra sitter borta vid målet, medan Cobie och Rissie tränar gruppmoment), duktiga och glada hundar!
 
Dags för symposium på Folkets hus! Lokalen var fullsatt och evenemanget livestreamades också och visades på 34 olika platser ute i landet, hur bra som helst!
 
Under Per Jensens föreläsning fick vi veta hur en del av vargarten utvecklat sig till hund.
 
Och något som jag sett tidigare, man har kommit fram till att om hunden viftar till höger med svansen är den glad, stämmer fint i alla fall på Rissie hemma. De andra viftar liksom med hela kroppen och då är det lite svårt att se...
 
Ännu ett intressant pass.
 
 
 
 
Kenth visar resultat på tester där hundar som fått se andra hundar utföra en uppgift innan, i högre utsträckning klarade uppgiften (utan hjälp). De lär sig genom att titta.  
 
Det finns många metoder...vissa bättre än andra. En del är en smaksak, en del kan man kombinera medan andra snarare är en livsstil. Hur ska man välja?
 
Det är hunden som sitter på facit vilken metod som fungerar, jag måste bara klura ut hur jag bäst förmedlar det jag vill.
 
Kenth tar upp bra frågor att ställa sig vid inlärning. Utgå från en modell och ställ frågor till hunden.
 
Kenths modell som han även beskriver i sin bok Bra relation. Alla tre delar måste finnas med, men beroende på individ så är delar olika stora.
 
Skillnad på två av deras hundar Kjapp och Pike och vad de behöver.
 
Fundera över belöningar, vilka varianter som finns och vad som passar när och för vem.
 
Min attityd och känsla spelar roll för hunden. Det är inte JAG som tränar HUNDEN, VI tränar ihop och samarbetar! Vilken känsla förmedlar jag? Bort med analysrynkan.
 
Självklara saker men bra att komma ihåg.
 
Lätta att glömma....
 
Lista på vad Niina tränat med Pike för att få till ett fritt följ....inte lätt. Här fanns det flera delar som jag ska testa med Cobie, det är superbra att spalta upp det såhär för att se att man inte fastnat i två-tre metoder som ändå inte funkar.
 
Olika belöningar, som plockas bort en och en för att få en stabil kedja av moment.
 
Grymt bra Kenth!!! Faserna i inlärning såsom han ser det. Värt att komma ihåg.
 
Jag passade på att ta Hundborgarmärket också i Sveriges Hundungdoms monter, så det blev en fin pin att ha på träningsvästen! :)
 
Jag blev inspirerad att börja träna ngt nytt med Cobie (som om vi inte redan har massor av nytt, haha), så första passet i inlärningen av vittringsprovet blev söndag morgon!
 
Han förstod inte riktigt vad det gick ut på och gav upp ganska fort... Jag ändrade till att bara sitta med en (den rätta) burk istället och träna på att frysa nosen där, vilket han förstod bättre.
 
Sedan var det julgransplundring en stund! Med bland annat ansiktsmålning!
 
 
Hem igen och träna pass nr två, och han börjar förstå nosfrysningen i burken. La till en ovittrad pinne som jag vill att han ska sortera bort, och han gjorde det några gånger men antagligen var det mest tur... Fortsättning följer.
 
Har blivit medlem till Svenska vallhundsklubben/Mälarmårdens vallhundsklubb också, eftersom jag och Cobie snart börjar på vallkurs. Det är ju typ en border collie-klubb, men även vi andra vallare får vara med...
 
Bättre sent än aldrig, jag satte ihop en almanacka härom veckan och nu har den kommit. Superfin blev den!!
 
Januari förra året var visst lite snöig...
 
/Cissi 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0