Taggad agilityhund!

Jobbterminen har knappt börjat och dagarna är knökfulla med möten, aktiviteter och planering, hinner inte med!!! Och på det så läggs en massa osäkerhet, förändringar och funderingar på hur det ska bli framöver. Blir säkert bra tids nog men just nu är det lite körigt minst sagt.
 
I dag har jag hållit i utbildning för att få fram nya processcoacher på jobbet och några lokalavdelningar, man blir lite slut i huvudet efter en sådan dag. Då passade det utmärkt att åka till bästa Annica Aller för några timmars agilityträning tillsammans med Pia och supersnabba kelpien Lexie!! Vi fick en härlig och solig kväll med riktigt grymt bra träning, så skoj!!! Lyra var riktigt taggad, dels går hon igång lite på att Lexie är så himla übertaggad, men det verkar även som att träningen med våra starter börjar ge resultat i attityden!
 
För kanske ett år sedan eller om det var tidigt i våras (kommer inte ihåg) så kämpade jag med att Lyra låste sig totalt när jag la ner henne inför start. Hon liksom stängde av mig och fastnade med tanken på det första hindret (i bästa fall, annars på nästkommande hinder...). Blicken var helt tom och kroppen spänd. Men det gick inte att starta henne i den attityden då allt bara blev fel och konstigt i banan, man behöver ju lixom vara ett team där inne och det är svårt när hon stänger av mig!! Så Annica föreslog att jag skulle göra något peppigt med henne i starten istället, och jag valde att sätta henne med kommandot "skall", vilket gav goda resultat ett tag. När hon skäller använder hon hela sin kropp vilket gjorde att hon blev tvungen att släppa spänningarna.
 
Men det där höll bara en tid och sedan kom det tillbaka. Dessutom så gav det nog inte jättebra resultat i själva banan ändå. Så då kom Annica med idén om att vi skulle trixa lite istället och mitt i detta köra en flygande start rakt in i banan. Inte helt lätt för mig att först leka och busa för att sedan skrika "FRAMFRAMFRAM" och själv försöka springa ikapp henne till nästa hinder, puh. Men nu har jag tränat så ett bra tag, Lyra har fått backa, rulla, snurra, skälla eller göra något annat skoj och mitt i detta så starar vi ihop (och jag får springa som f-n för att hinna med...!). På senaste tävlingen gjorde jag två lyckade starter där jag höll i henne, peppade, och vi rusade in ihop. Och i dag visade hon ÄNTLIGEN riktigt fina resultat på banträning!!! Hon var riktigt taggad och tog verkligen trixen (ibland låser hon sig och vill inte trixa när det är agilityhinder där), hon försökte tjuva in på banan och efter några gånger kunde jag till och med sätta henne i skall, smyga lite skojsigt bort mot starten (jag vill ju ändå gärna ha liite försprång) och sedan iväg!! Och vilken fin attityd, oavsett om vi gjorde om några hinder i banan!! Tjohoooo!!!! Vi var så happy allihopa, både två- och fyrbenta!
 
Det ska bli spännande att se hur attityden är i morgon när vi ska tävla klubbmästerskap och det blir lite mer tävlingslikt. Så himla bra träning och avstämning!!
 
En annan sak som vi pratade lite om på träningen var att hur nyttigt och lärorikt det är att ha en hund i agilityn som inte är alltför lätt, en hund som inte gör rätt om man själv inte gör helt rätt. En hund som inte är särskilt bussig och förlåtande utan inte tar hindrena om man inte handlar korrekt, vrider man sig fel så blir det fel. Jag har alltid tänkt att det skulle vara så skönt och lärorikt med en bussig hund som hoppade allt, oavsett om man själv inte var så bra på handling, att man kunde koncentrera sig på sig själv och sin egen teknik om man hade en sådan hund som man visste tog hindrena ändå. Men nu inser jag ju att det är ju inte alls någon fördel att ha det så! För hur ska man då någonsin veta vad man gjort rätt eller fel, när hunden ändå hoppar och räddar situationen oavsett?? Då kan man ju aldrig slipa på detaljerna och märka skillnader i hur man vrider t ex en arm/axel. Och hur svårt måste det inte då bli när man får nästa hund som kanske inte alls är så bussig, och när man då inte kan handla egentligen? Denna diskussion var för mig en riktig aha-upplevelse och det känns så bra att ha det med sig framöver, istället för att gå runt och sukta efter en sån där bussig hund... :) 
 
För övrigt känns det som väldigt mycket agility helt plötsligt, trots att det kändes så avlägset i början av sommaren. Nu har jag råkat hamna med i hemmaklubbens agilitykommitté och vi har redan haft några möten och planerar för fullt! Fick även frågan från en annan klubb om jag var intresserad av att bli agilityinstruktör...hjälp! Vi får väl se hur det blir med den saken, men eventuellt ska jag i alla fall gå med som hjälpinstruktör en termin för att känna på lite innan jag hoppar på någon utbildning. Spännande! 
 
Nu är det sovdags för i morgon är en ny utbildningsdag att ta hand om...
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
/Cissi 

Regnkväll

Undrar om det här var de sista sommardagarna? Så varm och skön helg!! Och just nu öser regnet ner...
 
 
Varmt på åkern i lördags.
 
 
 
 
 
 
 
 
Den årliga kräftskivan med ett gäng fd grannar. Vi firade faktiskt 15 års jubileum i år! 
 
 
 
 
 
 
I dag tog jag fram motorsågen, sticksågen och skruvdragaren. Letade upp ett gäng gamla brädor som bara låg och skräpade, och en låda udda skruvar...
 
 
 
 
Så nu finns det en stor kompost för trädgårdsavfall!
 
 
/Cissi 

Sommar igen!

Fyra dagar ute på Marholmen och två olika konferenser. Bra dagar som gav lite mer tydlighet om vart vi är på väg. Men fortfarande känns det rätt så förvirrande och man är lite som i ett vakuum med ny ledning och förändringar bland cheferna. Blir väl bra så småningom.
 
Augusti är verkligen en fantastisk tid där ute på Marholmen och jag ångrar lite att jag inte tog med hundarna denna gång för att kunna njuta ännu mer av promenader i det fina vädret. Särskilt som en av deltagarna vid första konferensen hade med sin sina två hundar och som visade sig vara KELPIES!! Då saknade jag dem där hemma. Men de har haft bra hemma hos mamma som fått rå om dem ordentligt, man får passa på när de är i Sverige....
 
Nu ser jag fram emot en kul helg med hundträning, kräftskiva och eventuellt tävling i Freestyle och HTM (om jag känner för det och hinner få ihop de nya delarna i programmen)! Och förhoppningsvis finväder och hojkörning!! Det har ju typ blivit sommar igen, hoppas att det håller i sig!!!
 
 
Konferens 1, våra arbetsmiljö- och avtalsansvariga ombudsmän från hela landet...
 
 
Utsikt från hotellrummets balkong, inte helt fel att vakna upp till...
 
 
På lunchpromenad...
 
 
Konferens 2, alla chefer från landet och förbundskontoret. Viktiga och bra dagar!
 
 
När man ser en sån här gräsmatta blir man ju bara såå träningssugen! Här har jag haft en hel del bra pass med hundarna, inte denna gång tyvärr.
 
 
Teambuilding i skogen.
 
 
När jag skulle hämta hem hundarna fick jag veta att Lyra fastnat en aning för den nya klockan, som varje timme låter som en fågel (finns tolv olika ljud, en för varje timme).
 
 
Tydligt VÄLDIGT spännande!!
 
 
Alltså, hur kan alla fåglar få plats där inne?
 
 
Blicken av besatthet...
 
 
En sån här kommer INTE hem till oss.
 
 
/Cissi