Svår miljö för liten brun

Klockan är bara 17.00 och jag skulle kunna gå och lägga mig för natten, såå trött! Klev upp redan kl 05 i morse, och det efter att jag hängt hos Andrea & Patrik i går kväll för att passa alla fyra barn och kom hem runt 23.30....zzz. 
 
I dag var det dags för årets sista tävling, och det var samling kl 08 i Kungsörs Hundarena. Det är en bit att åka men det är det värt. Trevligare och mer välarrangerade tävlingar får man leta efter, den här klubben har verkligen koll på allt! De har alltid uppskrivet skiftena i Z och fjärren på en stor tavla, printar ut startordningen efter lottningen och sätter upp, har smarta lösningar inne på plan och jättebra tävlingsledare. I dag fick vi gå banan innan start, sånt händer inte ofta.
 
Vi fick startnr 14 av 15. Första momentet var sitt i grupp. Lyra lade sig ner efter ett tag. Dumt. Nåväl, bara att ladda om och köra på! Efter det gruppmomentet körde alla fyra moment, sedan var det platsliggning och ytterligare fyra moment. För vår del bröt jag i halvtid, då allt bara blev tokigt. Alldeles för lång reaktionstid i inkallningen (men snygg ingång OCH hon la sig bättre än förra helgen!), i hopp-apport så hoppade hon, sprang sedan och NOSADE på några grejer vid väggen, tog apporten och hoppade tillbaka (med snygg ingång!)... Sedan fjärrdirigering och den gick ok, fast hon låste sig (som ofta) i sista skiftet när hon ska lägga sig ner så det blev ju nerdrag (men jättefina ställanden!). Sista momentet var apportering med dirigering och på väg tillbaka så STANNADE hon och bara tittade på mig med bocken i munnen ca 3 m framför mig, jag fick säga "fot" o h hon kom in. Fint konskick var det dock. 
 
Valde att inte gå in till nästa omgång, utan vi bröt och gick iväg på en lång promenad på ängarna i närheten istället, sprang och busade i solen. Klockan var bara strax efter 10 så det var liksom ingen brådska hem. 
 
Nu har vi tävlat i denna hall några gånger och jag tror att miljön är för svår för lilla brun. Hon störs jättemycket av läktaren och publiken som är rätt så nära och vill inte gå i närheten (t ex att hon inte ville komma in till mig med apporten, jag stod ganska nära publiken). Det har inte direkt blivit bättre trots att vi haft många trevliga stunder där inne, både på träning och tävling. Så synd, eftersom jag gillar stället så mycket!
 
Jaja, nu är tävlingsåret slut för vår del. Championatet fixade vi, skönt, men det är väl ungefär det enda. Jo vi kom med i spetsgruppen också! Men jag hade lite fler konkreta resultatmål än så... Vi får väl se vad vi kan göra av 2015!
 
Nu är helgen slut och 1:a advent har firats med glögg, pepparkakor, tända ljus och pynt!
 
Världens sötaste lilla kelpie poserar utanför Hundarenan!
 
 
Vi tog en skön promenad i solen innan hemfärd, ljuvligt!
 
 
/Cissi

Projektfunderingar

Mörkt och kallt, i går blev det dubbla långkallingar på träningen! Vi gick igenom det som strulade lite på senaste tävlingen, dvs Z (alltid detta Z!!), inkallningen, rutan och vittringen. Momenten gick riktigt bra med en pigg och alert liten brun! Efter lite funderingar och diskussioner bland spetsgruppskompisarna skulle det kunna vara så att Lyran inte vill stanna i inkallningen då hon känner sig lite berörd av situationen, dvs hon vill snabbt komma till mig... Problemet uppstår ju liksom bara på tävling och aldrig på träning, så det kan ha med det att göra. Frågan är hur man ska komma åt det?!
 
När det gäller vittringen så kan hon lätt bli lite "plockig" bland pinnarna och då blir det dessutom trav tillbaka. Funderar på om hon tycker att det är för enkelt, det är ingen utmaning för henne att springa ut och hämta in rätt pinne, och då kommer det in andra beteenden? Så är det ju i andra moment. Kom fram till att jag ska börja utmana henne mer i det momentet, göra det svårare på flera olika sätt, och kanske väldigt sällan köra med bara 6 pinnar (som på tävling). Det får bli vinterprojektet efter helgens tävling! 
 
 
Gårdagens träning, Ayla tränar sitt i grupp med Rissie som ständig statist.
 
Träning hemma på tomten, då är det bra med lysande belöningsbollar!!
/Cissi

Tävlingsfilm

Film från gårdagens tävling. Tack Jenny för att du filmade!!!
 
 
Det är väl inte den bästa tävling vi har gjort direkt, men känslan var go och hunden var gla! :) Och avslappnad i gruppmomenten...yes!!! Funderar på varför hon på många tävlingar gör jättedåliga inkallningar, när det är ett riktigt grymt bra moment på träning....!! Det är endast på tävling som hon inte åtlyder Ligg-kommandot...knäppt. Får tänka vidare.
 
Ny tävling nästa helg, bara att köra på!
 
I kväll är det planeringsmöte på kennelklubben inför mässan, det närmar sig, tjoho!
 
/Cissi

Pajade knän och teamkänsla!

Söndag kväll och har landat i soffan, Lyra sover som en stock bredvid mig och drömmer nog om något kul, för hon viftar på svansen i sömnen...gulligt! Har varit och tävlat i Viksbergs ridhus i dag, vilket jag sett fram emot. Skulle hon känna sig trygg i gruppmomenten? Skulle vi få till de fina transporter som jag jobbat upp den senaste veckan? Skulle hon balla ur av miljön (ridhus är ju såå kul att springa i!!) och skulle hon vara tyst??
 
Jag hade riktigt ont i benet/knät (hurra för Alvedon) och Lyra hade varit uppe flera gånger under natten och mått illa, inte bästa uppladdningen direkt. Jag var därför riktigt nöjd över att dra startnummer 1 för att "få det överstökat", något jag annars inte brukar känna. 
 
Gruppmomenten gick utmärkt, fick 10 + 9 p och hon kändes avslappnad, en riktigt skön känsla!! Jag är också nöjd med fria följet där jag hade riktigt ont av att gå, men hon gick med mig som en klocka och det belönades med 9 p! Projektet med transporterna mellan momenten, där vi tydligare ska vara i samma tunnel, är jag glad över då det funkade riktigt bra. Jag ledde henne genom tävlingen och jag bestämde vart vi skulle ställa upp. Överlag kändes det som att vi verkligen var ett team och det var en skön och trevlig känsla hela tiden. 
 
Ett missat skifte i Z, en omdirigering i rutan (hon stod först med en tass utanför) och en inkallning där hon knappt lyssnade på vare sig Stå eller Ligg drog ner poängen såklart. Men trots det fick vi med oss ett 1:a pris hem, vilket jag är glad för. 266 p kommer man inte till SM med, men en härlig känsla att det börjar bli allt mer stabilt där inne på plan.
 
Förutom tävling så har det hunnits med en hel del annat i helgen. I fredags var Lyras syster Lexis matte Kristina på besök, vi åt middag, babblade en massa och hon fixade mina naglar med geléförstärkning (hon är under utbildning och behöver någon att praktisera på). 
 
I lördags sprang jag milloppet Stockholm Tunnel Run, tillsammans med drygt 42 000 andra löpare, häftigt! Ett "once in a lifetime"-lopp innan de öppnar tunnlarna för biltrafik. Tyvärr började jag att känna av mitt sabla löparknä redan efter 2 km, väldigt förvånande eftersom det gått så bra att springa den senaste tiden utan att jag känt av det!! Jäkligt surt. Det hugger som en kniv in i knät och strålar upp till höften och ner i foten (där jag tappar känseln) så det gör det rätt svårt att springa....så jag fick en mental träning på samma gång, tävlingsskalle som jag är vill jag verkligen inte PROMENERA under ett lopp, men nu gick det inte på annat sätt. Varvade med att springa men det funkade typ bara 100-200 m i taget innan det högg för mycket...suck. Kom i mål på 57.59 min, ca 10 minuter efter min vanliga miltid. Morr. Men jag kom i mål iallafall! :) Resten av dagen (och i dag) har varje steg varit en pina, det gör tyvärr jäkligt ont!! Känner dessutom av det andra knät också såhär efteråt. Inga fler lopp för mig. Har jag blivit gammal?? 
 
Lördagkvällen tillbringades hemma med Micke och våra grannar, god middag och utespa-bad var en bra avslutning på dagen!
 
Nu tror jag att det blir tidigt i säng, får försöka vila bort smärtan!
 
Dagens tävling resulterade i ett 1:a pris och lite smaskiga ben!
 
Tunnelloppet, yeaaa! Syster Andrea sprang också, fast i en annan startgrupp. Kul upplevelse, skit att det inte gick att njuta av själva löpningen bara. 
 
Men man kunde ju fota en del när man ändå gick på promenad där inne....
 
Belönade mig med att göra en björnbärspaj med saffran till kvällens middag, gott!
 
Mina gelénaglar, gammelrosa med glitterkant och hundtassar såklart! :) Nästa gång kör vi starkare färger tror jag.
 
/Cissi
 
 
 

100 nyanser av grått...

Ok det är kolsvart när man åker till jobbet, och lika mörkt när man kommer hem. Och däremellan är det bara grått och halvmörkt... Inte särskilt trevligt fakiskt! I dag regnade det dessutom på lunchen så det blev en kort promenad till närmsta matställe. Burr.
 
 
Ett ytterligare mörker är all sorg som just nu finns på så många ställen i min närhet. Flera arbetskamrater och/eller deras familjemedlemmar har nyligen fått besked att de drabbats av olika typer av cancer, och jag läser om hundar som inte mår bra, är sjuka av olika anledningar...tungt. Sorgligt. Mörkt.  

Man får pigga upp sig så gott det går, i går firade vi en arbetskamrat som fyller år med god middag på Axela på söder. Och i kväll blir det träning med Jenny & Sussi, uppfriskande!
 
Sedan kan man roa sig med att titta på t ex sånt här:
 
 
/Cissi

Sidan....

Inspirerad av helgens alla tankar och idéer såg jag verkligen fram emot gårdagskvällens träningspass med Jenny & Ayla. Har haft aningen svårt att motivera mig själv med detta mörker och kylan, men inte i går.
 
Jag hade redan innan helgen satt igång och funderat på vad grejen med Jessica var, vad hon pratade om på vårt läger i våras och vilka fina framsteg hon hjälpte mig mig med då. Jag tog upp träningen med att ha henne bättre mellan momenten, i bubblan. Eller som Jessica säger, i tunneln. Det är ju faktiskt mycket tydligare att se på det, att hunden och jag är i samma tunnel och inte i parallella rör. Gillart!
 
Så senaste veckan har jag tränat i vardagsrummet på kommandot "sidan" och då ska hon snabbt som attan komma in och sätta sig vid mig, för att vi tillsammans ska gå till en startpunkt för nästa moment. Ett problem som vi har till och från är att lilla brun helst vill gå till startpunkten själv och där invänta sin lite tröga matte (verkar hon tycka)... I början tyckte jag att det var skitbra, speciellt när vi skulle ställa upp för ett konskick. Det kändes tryggt att hon hade stenkoll på var konen var och att hon var på hugget. Jag uppmuntrade det till och med! I våras insåg jag dock, med Jessicas hjälp, att det där beteendet inte alls var särskilt bra. Hon körde ju sitt eget race, var i sin tunnel medan jag var i en annan. Om jag lät henne göra så mellan momenten och på väg till momenten, hur skulle jag då få in oss i samma tunnel under momenten? På helgens läger tog hon upp detta igen, och jag tror att nästan samtliga ekipage fick sig en tankeställare kring det.
 
Efter lite träning fick jag till detta riktigt bra under våren, och testade av det på några tävlingar. Hade riktigt grymma transporter och en härlig känsla! Dock sket sig andra saker då, men målet var transporterna och att befinna sig i samma tunnel hela tävlingen. Men, som mycket annat, så har jag sedan sakta men säkert släppt denna bit och tappat tänket... Vilken tur att jag fick mig en rejäl påminnelse i helgen!
 
Så, gårdagskvällens träning gick ut på att testa mitt "sidan"-kommando i ett helt elitprogram med kommendering. Efter varje moment fick hon ett ordentligt "Wooow va du duktig du är!!", för att sedan samla ihop och gå ihop till nästa punkt. Jag valde att lägga in två belöningar totalt, och då belöna just detta kommando/beteende mellan två moment på väg till nästa startpunkt. Uppvärmningen innan vi gick in vart lite för kort, så jag har lite svårt att avgöra hur mycket det spelade in, men lilla bruna hunden hade en väldans massa pipljud för sig under programmet! Det var ett tag sedan. Shit. Hon går helt klart igång på det här med "sidan", så ljuden kan ha kommit av detta. Intressant. Jag ska testa av lite till och se vad jag ska skruva i för att hon inte taggar upp FÖR mycket. Lugnare sidan-kommando? Mindre muntlig belöning kanske?
 
Vi har säsongens första ridhustävling nu till helgen. Förra vintern hade vi några sådana tävlingar med en hel del pipljud, som jag fick jobba med. Ska bli intressant att se vad som händer i helgen, speciellt med tanke på gårdagens kanariefågel som var på besök i träningen.... Tänkte köra på planen jag tog fram då, att på väg till tävlingsplatsen stanna till och köra ett ordentligt uppletande/sök, alternativ spåra, så att hon blir lite trött i kropp och knopp innan vi går in på tävlingsplan.
 
 Oavsett ljud eller inte, så hade vi ett riktigt kul träningspass med en himla massa fart, på gränsen i stadgan (MEN inga tjuvstarter) och en kul känsla! Härliga hund!!!!!
 

/Cissi

Inspirerande helg

Ännu en hundhelg är över. Lite kämpigt att gå upp vid 06 i morse, kom hem strax efter kl 23 efter att ha kört hem från Halmstad. Som vanligt i mörker och lätt regn hela vägen (varför regnar det ALLTID vid Jönköpingstrakten?!), och med ett kort matstopp tillsammans med Jenny & Vanessa blev det en nätt liten biltur på ca sex timmar...lite segt. Men såå värt!!!!
 
Det har varit en riktigt inspirerande helg. Så intressant att följa landslaget (och övriga inbjudna deltagare) i deras träning, suga åt sig idéer och lyssna på diskussioner, och även kul att få hjälpa dem med lite av varje. Och extra kul att Jessica Svanljung var där och delade med sig av sina tankar och coachade alla deltagare, hon är helt klart en av mina stora förebilder!! En hel del av det hon tog upp var sådant som vi pratade om när hon var och coachade oss i spetsgruppen på talanglägret i februari, så det var riktigt bra att få en påminnelse om detta och att jag har släppt vissa saker som jag måste ta upp igen. I kväll ska jag ta fram alla filmer från vår träning då, för att gå igenom igen och fundera över mitt träningsupplägg.
 
Det blev en hel del träning för vår egen del också, vi åskådare fick träningshallen för oss själva på mornarna innan deltagarna kom, under deras lunchtimme och även på eftermiddagen när de var klara. Tiden räckte gott och väl för att få till bra träning. Hela spetsgruppen var på plats (Susanne var dock inbjuden som deltagare så hon hängde inte med oss denna helg) och det kändes riktigt bra att träna ihop, såå kul vi hade och så många bra tankar och idéer!!!
 
Vi bodde även ihop på Hökargårdens hundpensionat alldeles i närheten av träningshallen, men så mycket sociala aktiviteter på kvällarna orkade vi inte riktigt med. Tror att vi kom i säng innan kl 22 båda dagarna, helt utmattade!!
 
Ja, det har varit en riktigt bra helg och nu är jag otroligt inspirerad och peppad för fortsatt träning. Det är bara att köra!!!!! 
 
Halmstad hundarena, en fin och modern anläggning!
 
Vi är på plats, träningshunden och maskoten...
 
Rissie tyckte väl kanske att det var aningen tråkigt att hänga på läktaren hela helgen, men hon fick komma ut och träna flera gånger, och såklart gosa och tigga godis.
 
Min duktiga kompis som bara slappnar av överallt!
 
Träningsdags!
 
Jessica coachade alla deltagare, och vi åskådare fick gärna sitta med och lyssna. Mycket intressant!!
 
Vi hann med en hel del Spetsgruppsträning också!
 
Riktigt bra blev det!
 
Vittring på gång.... Foto: Jenny Eriksson
 
Fina gruppmoment. Foto: Jenny Eriksson
 
Många idéer diskuterades...här testar jag och Mia lite olika varianter i vittringen, lets call it Matrix vs Robocop! :)
Bilden är snodd från Mia.
 
Boendet funkade jättebra! Jag och Vivi-Anne delade på en liten stuga, med egen fin rastgård till hundarna!!
 
Tack min glada och arbetsvilliga hund för den här helgen! <3
 
Jag vill även passa på att återigen gratta min vän Kerstin och hennes underbara Miles till helgens otroliga prestation på Nordiska Mästerskapet i freestyle, där de bidrog till att det svenska laget tog silvermedalj och att de som individuellt ekipage gick och VANN hela mästerskapet!!! Alltså WOW. Det har varit så kul att följa deras resa från första start 2011 till championat och SM silver förra året, bra prestationer på VM i somras, och nu detta. Vilken fantastisk karriär!!! Här är deras vinnarprogram:
 
 
/Cissi

Mot landslagsläger!

Hosta, snuva, svid i lungorna och ont i kroppen. Lite trist eftersom jag hade planerat flera löppass denna vecka som nu fick utebli...nästa helg är det Tunnelloppet i Norra länken. Visserligen "bara" en mil och det ska jag väl komma runt på trots lite halvrisig uppladdning, men jag hade gärna kunnat satsa på en bra tid också!! Det gäller att kunna ändra sina mål, även om det är svårt...
 
Nu drar jag och hundarna iväg ner till Halmstad för att vara åskådare på lydnadslandslagets träningsläger hela helgen!!! En bra bit att köra men jag får väl ladda ner en bra ljudbok som sällskap.  
 
Har varit med en gång tidigare som åskådare på landslagsläger och det var otroligt inspirerande att följa dem i deras träning och såklart snappa åt sig en massa bra idéer. Denna gång ska en av mina största förebilder inom lydnaden, Jessica Svanljung från finska lydnadslandslaget, vara på plats och coacha dem. Intressant! Förhoppningsvis blir det mycket egen träning även för vår del (vi får träna innan & efter landslaget på dagarna, och även under deras lunchpaus), och hela spetsgruppen ska dit så vi får en chans att jobba ihop oss.
 
För övrigt är jag grymt avis på alla folk som just nu åker iväg till värmen, just den här veckan/helgen känner jag flera som flyger iväg till Thailand, Vietnam, Kap Verde m m....ta med mig!!!!
 
 
Micke på Tanjun Rhu, Langkawi....
 
/Cissi
 
 

Tillbaka i verkligheten

Det tar inte lång tid innan man är tillbaka i vardagen igen. Men det går att leva på minnena ett tag, värmen och ljuset och alla härliga upplevelser finns kvar om man bara blundar... Och funderar på vart nästa resa ska gå! :)
 
I kväll åkte jag iväg och tränade med de fyrbenta. Har tränat väldigt sparsamt den senaste månaden, så vi lekte mest olika moment ganska så planlöst. Massor av belöningar och stoj, och inte särskilt mycket precision. Glada hundar och en nöjd matte! Nu får jag nog skärpa till mig med träningen om det ska vara någon idé att tävla, har två inplanerade ganska snart ju! 
 
Vi chillar en del.... Här är smygtaget av Micke när vi hade hämtat hem hundarna efter resan.,..
 
Ganska skönt!
 
I går hade vi spelkväll hemma, det var jobbigt!!
 
Har hämtat hem lite mer svamp också, säsongens sista lass kanske? Blev bl a en god soppa!
 
Kvällens träning! Bus och knasiga övningar....
 
/Cissi

Hemma igen

Då var denna resa över och vi har landat hemma. Snöslask och kallt! Det var man ju inte direkt klädd för. Dessutom hade vår nyinköpta resväska gått sönder (vi fick dock en ny på Arlanda) och bilen var stendöd på långtidsparkeringen (vi fick starthjälp).... Men det är alltid skönt att komma hem och kolla så att huset står kvar, hämta hundarna, och återgå till rutiner igen. Men visst hade jag nog kunnat vara borta ännu längre. Känns dock som att vi varit iväg väldigt länge då vi hunnit med att uppleva så mycket! 
 
Fyra olika hotell, två länder, inrikesflyg, färja, svettats på djungelvandring, blivit bitna av blodiglar och väldigt många mygg, kollat flera vattenfall, sett fina solnedgångar, har kört en del bil (i vänstertrafik, gulp), badat på många olika ställen, hängt vid lyxiga pooler, levt barfotaliv på Koh Lipe, upplevt storstadsdagar i KL och turistat på Langkawi. Ätit massor av gott, och druckit drinkar och fruktshakes så att det räcker ett bra tag framöver! 
 
Hade nog inte kunnat önska så mycket mer. Eller jo vi hade nog kunnat snorkla lite mer i det fina vattnet. Såg fina och färggranna firrar bland korallerna när vi snorklade en liten bit utanför Koh Lipe, men när det kom en svart-vit-randig sjöorm simmandes mot oss tyckte jag att det blev lite otäckt...så jag prioriterade annat före fortsatt snorkling efter det....
 
Sista dagen tillbringade vi i Kuala Lumpur. Vi var båda jättetrötta så vi släntrade mest runt på stan, i shoppingcenter och fikade en massa för att inte somna....Jag passade på att åka upp i Petronas Towers (vilket inte blev av sist vi var där), häftig utsikt såklart. Micke gillar inte riktigt så höga höjder så han nöjde sig med att stanna på marken. Men en öl på Traders Hotels skybar mittemot Petronas gick an, det var ju "bara" på 33:e våningen (jag var på 83 våningen i Twin Tower).
 
Det var riktigt skönt att sätta sig på flyget som gick vid midnatt från KL till Amsterdam, vi lyckades sova flera timmar (vilket är ju praktiskt när flighten är 12,5h). Efter två timmar flög vi sedan vidare till Arlanda.
 
Så, nu är semestern slut för denna gång och det är bara att börja fundera på vart nästa tripp ska gå....
 
Sista eftermiddagen på Langkawi, långgrunt och bad i vågorna, härligt!
 
God sista middag på fina The Cliff satt bra!
 
Tillbaka i Kuala Lumpur. Gigantiska shoppingcenter (som är så stora att jag inte ens orkar shoppa) och tåg som går över trafiken. Vi testade att åka några stationer, funkade finfint.
 
Äter skräp och kollar konstiga saker....
 
Hängde lite vid parken nedanför Twin Towers. Där finns flera stora dammar, en stoor pool för barn och en gigantisk lekplats!
 
Åkte upp till Traders Hotels skybar på 33:e våningen, tog en öl och halvlåg i sofforna med häftig utsikt!
 
Jag tog en tur upp i Twin Towers, här är glasbord mellan tornen, högt upp!
 
Åkte vidare allra högst upp, 83:e våningen tror jag. Tittade ner på nu pyttelilla Traders Hotell....
 
Vi promenerade runt i stan under kvällsrusningen....gick lite vilse trots att vi hade tornen i blickfånget hela tiden!
 
Fint i kvällsljuset.
 
Tack och hej för denna gång!
 
/Cissi
 
 
 

Back in Langkawi

Nu njuter vi av de sista dagarna på semestern, återigen på Langkawi. Kändes ganska skönt att checka in på Holiday Villa Beach & Spa Resort, ett riktigt schysst och lyxigt ställe med flera pooler, stor spännande frukostbuffé och fina upplysta klippta buskar... Kontrast från det enkla barfotalivet i en bungalow på Koh Lipe!
 
Har mest slappat vid poolerna, solat (och bränt oss för första gången på denna resa, båda två!!) och badat i timtals. Hoppat i de höga vågorna på stranden precis bredvid. 
 
Nu sitter vi på ett café inne i Cenang längs med stranden, ska shoppa lite tingeltangel och äta middag med drinkar på restaurangen med grym utsikt som vi lunchade på sist vi var här, hoppas på en fin solnedgång och en bra sista kväll på denna ljuvliga ö. I morgon flyger vi ner till Kuala Lumpur.
 
Stort lyxigt hotell!
 
Fotmassagegång? Ja varför inte...
 
Schyssta pooler! Utsikten från balkongen är helt ok. 
 
Stranden Tengah ligger några meter från poolkanten och inte helt fel.
 
I dag har det mest blivit häng i infinitypoolen där vi varit ensamma för det mesta....skönt liv. 
 
 
Kvällspromenad vid poolerna. Fancy!
 
/Cissi
 
 
 
 
 
 
 

Hejdå Thailand!

Ett enormt åskoväder har härjat halva natten, regnet öser fortfarande ner och nu är det snart dags att lämna Koh Lipe. Känns lagom. Vi har hunnit med att sola, bada, paddla kajak, snorkla, äta massa gott, druckit drinkar, sett solnedgången på en fin strand, åkt moppetaxi, blivit myggbitna, promenerat i ösregn, gosat med många hundar och katter, njutit av thaimassage, samlat koraller....haft det riktigt bra med andra ord!
 
Nu är det bara frukost och sedan moppetaxi till andra stranden där immigrationproceduren ska genomföras innan longtail-båten tar oss ut till den lilla färjan som tar oss tillbaka till Langkawi. 
 
Tack Thailand för denna gång. Vi ses säkert igen!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
/Cissi

Några dagar i Thailand

Då var vi i Thailand. Första gången för mig, andra för Micke. Mitt intryck so far är att det är mycket skräpigare här än i Malaysia, och folket är inte alls lika serviceminded och trevliga, kanske hänger det lite ihop med att de också är sämre på engelska än malayerna? Och sedan vet jag inte om lilla Koh Lipe kan representera hela Thailand, men det är ju det enda jag har att jämföra med. 
 
Vi tog färja från Langkawi i går morse och 90 minuter senare var vi framme vid den flytbrygga som fanns utanför Pattaya, en av de tre större stränderna här. Där vart vi hämtade med lontailbåt som tog oss närmare stranden så att vi kunde hoppa av i halvmeterhögt kristallklart vatten. Ca 30 minuter tog det att få alla immigration-papper klara (och lika lång tid vid avresan på Langkawi) och sedan var det bara att traska iväg för att leta efter vårt hotell på andra sidan ön. Max tio minuter tar det att gå över till andra sidan, men i denna värme, med tunga ryggsäckar och lätt förvirrade så tog vi moppetaxi sista biten, de enda fordonen som finns på ön (förutom lite grävmaskiner). 
 
Ön består av en huvudgata "Walking street" med betongunderlag och några anslutande små gator utan belysning. Sedan är det mest stränder med mjuk potatismjölsliknande sand alternativt snäckskalssand. Flipflops eller barfota är det som gäller. Vattnet är turkost och kristallklart. Tyvärr lite väl mycket longtail-båtar vid stränderna och vid vår strand, Sunrise beach, ligger det just nu två pråmar som de lastar/lastar av grejer på hela tiden. Stör idyllen lite men man måste ju inte vara just där såklart. Här finns inte några jetski, bananaboats eller andra vattenlekar, utan det är longtail eller små paddelbåtar som gäller.
 
Hotellet, Lipe Power Beach Resort, är helt ok, ett ganska enkelt med ett gäng bungalows vid/på stranden. Rent och inget att klaga på. Och vi har redan adopterat två söta hundar! Det är också en skillnad mot Langkawi där vi bara såg lite stray dogs vid vägkanterna som bodde i djungeln. Här tillbringar de sin tid på stränderna och de är verkligen överallt, sover, tigger, badar! Alla ser välmående ut, bra hull och inte skabbiga alls i pälsen. En del har ett nr märkt på sig på rumpan och alla hanarna är kastrerade. Två av dem har valt oss (= lättmanipulerade turister med blödiga hjärtan...) och har flyttat in på vår veranda. Den ena gick in i vår bungalow och lade sig nedanför fläkten, skönt! De sover utanför ytterdörren på natten och väntar på oss när vi varit iväg, jätteglada och såå söta! Bra att ha ett substitut när vi inte kan gulla med våra egna.
 
Ytterligare än skillnad mot Malaysia är svenskarna. Vi hörde inte svenska en enda gång på Langkawi (såg knappt några ljusa människor alls), men här var det första vi hörde när vi kom upp på stranden från båten, svenska. Grannarna i bungalowen bredvid oss är ett svenskt jättetrevligt par i 60-årsåldern, vid middagen på stranden i går var säkert fyra bord på den restaurangen svenska sällskap. Känns lite trist, vill faktiskt inte höra svenska på semestern.
 
Nåväl, ön är fantastiskt vacker, vädret är fint (förutom perioderna med ösregn, blixtar & åska, men de varar inte så länge) och livet är härligt här! Nu ska vi njuta av lugnet några dagar, utforska ön och snorkla lite innan det bär av till Langkawi igen!

 
Ilandstigning på Koh Lipe. Vi åkte ihop med ett gäng malayer.
 
 
Vårt hotell, Lipe Power Beach Resort.
 
Härligt strandliv med fantastiskt vatten och pudersand!
 
Semester!!!
 
Fina hundar finns överallt! Dessa två har flyttat in hos oss, såå söta!
 
Vilket hundliv!
 
Middag på Pattayastranden med oräkneliga ljus. Skön känsla att sitta med fötterna i sanden ca 15 m från vågorna, med tända ljus, god mat och massor av hundar sovandes bredvid....
 
/Cissi
RSS 2.0