Vinterbilder

Väldigt skönt med ledighet!
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Och så en bild på vårt hus...
 
 
 
/Cissi

God Jul!

Julafton började med två timmars lydnadsträning i hundhallen med Jenny och Camilla. Lyra bjöd på härlig attityd och fina vittringar! Sedan blev det en skön promenad i solen i det frostiga vädret. Snart vankas det risgrynsgröt hos mamma och pappa, och därefter fortsätter julfirandet hemma hos Andrea och Patrik med alla barn ända till i morgon.
 
Julen blir nog trots allt bra.  
 
Några bilder från min fotosession i hallen härom kvällen....
 
 
 
 
 
 
 
 
 

/Cissi

FUCK CANCER!

 
Maria du saknas! <3

In i det sista hoppades vi och hon att forskningen skulle knäcka gåtan och finna en lösning på den här skitsjukdomen. De hann inte. 

Passa på och skänk en slant till cancerfonden för att föra forskningen framåt. Så att fler slipper lämna oss i förtid.
 

 
 
 

Helg med sol

En helg full med vänner har gjort gott. Har försökt att aktivera mig och stundtals trycka bort den sorgsna känslan som hela tiden vill göra sig påmind. Hade tid i Haninge hundhall i lördags morse tillsammans med Maria och Isa. Gjorde bara en massa lek såsom knasiga och utmanande vittringar och annat skoj. Kände att motivationen kom tillbaka litegrann, det går inte att vara annat än glad när man tränar med den där lilla bruna ambitiösa hunden!
 
Hann med en underbart skön promenad i solen på golfbanan. Blå himmel, grön frostig gräsmatta och två lyckliga hundar. Tid för reflektion och tankning av vitaminer!
 
På eftermiddagen kom Malin, Maria, Fia och Annie och vi hade några mysiga timmar ihop med Camilla som hjälpte oss att göra ansiktsbehandling och lite spa-treatment. Sedan anslöt Kerstin och det blev en trevlig middag med massa snack, vin och utomhusbubbelbadning vid midnatt under en stjärnklar himmel. Friggan fick för andra helgen i rad utnyttjas som gästrum och jag tror att småbarnsmammorna njöt av lite sovmorgon där nere! Och jag njöt av att få pyssla om dem och koncentrera mig på något annat.
 
I dag har jag varit och träffat Johanna och Pi, som är halvsyster till Lyra. Vi tog en långpromenad i solen och pratade om livet och vad som hänt de senaste dagarna. Pi och Lyra hade störtkul, jagade varandra och blev riktigt flåsiga av all lek! Blev lite träning också, men inget strukturerat, mest för att vi faktiskt ställt bilarna vid en brukshundklubb....
 
På vägen hem passade jag på att ta en fika tillsammans med Andrea och pappa.
 
Tre dagar kvar till jul och någon julkänsla känner jag inte av....
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
/Cissi

Mörker

Jag tänkte skriva om mina nya fina glittriga naglar som Kristina gjorde på mig härom dagen. Eller om champagnen jag fick i dag som julklapp för väl utfört arbete. Eller om den goda lyxlunchen i går med ostron och hummer. Härliga saker som ger guldkant på tillvaron.
 
Men jag är bara tom på tankar. Och full av dem. På en och samma gång. Det känns som att jag håller på och spricker, som att hjärnan är för stor för huvudet och det kryper i hela kroppen. Det går inte att koncentrera sig. Tankarna vandrar iväg och återupplever minnen, små små detaljer från tillfällen då jag träffat Maria, tårarna rinner nästan oavbrutet, det krampar i magen och svider i hjärtat. Jag tänker på stackars Håkan som är kvar, med en enorm sorg men även med hus, hundar, katter och allt praktiskt som måste ordnas. Det tar så otroligt hårt på mig, jag känner mig helt förkrossad!
 
Konstigt, kanske en del tycker. Men Maria var speciell, med henne kändes allt så enkelt. Jag har pratat med henne om saker som jag inte berättat för någon annan, det fanns en ärlighet och ett djup som gjorde att man kunde prata om allt. Vi har stött och blött problem. Hon gav mig nycklar till många nya dörrar att öppna, utan henne hade jag inte haft så många bekanta och vänner inom kelpievärlden. Eller inom lydnadsvärlden heller. Jag hade nog inte satsat på lydnaden som jag gör, och kanske inte vågat testa brukset, om vi inte gjort det tillsammans. Och jag hade inte sökt till talangtruppen om hon inte hejat på. Vart man än har varit så frågar folk varifrån Lyra kommer, och det har räckt att man säger "från Maria Rick, Maria med Kylie" och folk vet precis. Många har kommit fram till mig och frågat hur det är med Maria, och hon har på något sätt blivit en viktig länk i mitt hundliv, utan att kanske inte alltid veta om det själv. Maria kände de flesta, iallafall ytligt, och jag har nog kommit flera personer närmare än vad jag annars skulle ha gjort, vi oroat oss ihop för Maria. 
 
Hon har varit en så stor inspirationskälla, från första gången jag såg henne och Kylie på den där mörka kvällstävlingen i Strängnäs, till sina deltaganden på SM och landslagsläger. När vi tävlade ihop i våras sa hon att hon grät en skvätt när hon såg mig och Lyra inne på plan, för hon kunde se så mycket av Kylie i henne. Det var ju precis det jag ville ha, den där häftiga Kylie. 
 
Vi valpköpare fick i går ett mejl från Anette som har pappan till M-kullen, den som föddes i somras. Hon är också uppfödare och hade lovat Maria att "ta hand"om M-kullen och även oss i L-kullen om det ofattbara skulle hända. Vilken fantastisk människa som erbjuder sig att vara ett stöd, bollplank och axla rollen som stand-in för Maria, om vi vill. Jag känner mig lite vilsen utan en uppfödare i ryggen märker jag, vem ska man rapportera alla goda nyheter till, när man lyckats på tävling, eller söka stöd hos när det inte går som man hoppats? Maria var ju en av de första jag hörde av mig till efter en tävling. Eller om man vill dela med sig av någon rolig vardagshändelse? Eller behöver diskutera något bekymmer? Anette kommer att finnas där för oss och vi har redan ett läger inplanerat till våren. Som Maria skulle ha varit med på. 
 
Jag har alltid varit glad och lite mallig över att ha en Walkabout-hund, stolt över att ha en Kylie-valp och fått föra fram kennelnamnet i olika sammanhang. Jag kommer med värme fortsätta försöka göra allt för att Maria ska vara stolt över oss. Hädanefter tävlar jag för dig Maria!
 
 
 
När matte är ledsen blir kelpin ledsen. Hon viker inte från min sida och verkar helt klart känna av stämningen.
 
 
Snälla, bli glad snart igen!
 
 
Jag och hundarna tog kvällspromenaden till kyrkan för att tända ett ljus intill ett träd på kyrkogården. Sedan satte vi oss en stund och tittade upp på stjärnhimlen. Jag tyckte att en av stjärnorna lyste lite starkare i kväll.
 
 
/Cissi

Sov gott Maria!

Strax efter lunchtid i dag nåddes jag av det fruktansvärda beskedet att Maria lämnat oss. Fina härliga, ärliga, spralliga Maria. Det är så overkligt!
 
Jag kommer så väl ihåg första gången vi träffades, det var på en kvällstävling i Strängnäs sommaren 2010 dit jag hade följt med Susy för att kolla in detta grymma ekipage, Maria & Kylie. Jag var lite intresserad av en kelpie men hade noll koll och visste inte var jag skulle leta. Den här Kylie var parad och visade sig även vara dräktig och efter att vi pratat litegrann med varandra under kvällen bestämdes att jag skulle komma över och fika. Fikastunderna hemma hos Maria var alltid långa och härliga, det fanns alltid så mycket att prata om och det kändes som att vi alltid känt varandra, det är väl det som kallas för att det klickar. Och sedan fanns det såklart alltid massor av fikabröd!
 
Det var härligt på något sätt att komma hem till Maria & Håkan, oftast rätt så rörigt och inte tillfixat för att det skulle komma gäster. Jag tror att hon under sin första omgång med cancern insåg vad som är viktigt att lägga fokus på i livet, och låta annat vara. Det var en skön inställning och jag upplevde att hon verkligen levde fullt ut.
 
Vi hann ha en del träningar både i spårskogen och på lydnadsplanen ihop, men förra hösten började magen att krångla allt mer. På kennellägret i september var det inte alls bra, men envisa Maria såg till att ändå samla oss och köra 100 % i flera dagar. Det blev så bra dagar, där borta i Kloten, med träning, skratt och massor av snack.
I december fick vi veta att den där förbannade cancern kommit tillbaka och inte tänkte ge sig av, den var kronisk. Det var den 19 december och fina Maria hade krympt och blivit så tunn och bräcklig, man fick akta sig för att inte krama henne för hårt.
 
Under våren gick det upp och ner men stundtals var det riktigt bra perioder och vi hann ses flera gånger, bland annat tävlade vi tillsammans flera gånger! Maria och Lenka var på gång och det var fantastiskt att se dem på planen ihop igen, nog kunde det här bli bra ändå! Ett förstapris i eliten grejades och vi tävlade flitigt båda två, vem skulle bli först med championatet?
 
Men sedan blev det värre igen och de senaste månaderna vet nog bara Maria och hennes närmaste hur det har varit. Jag hade tur att få hälsa på i slutet av augusti för att titta på Lenkas valpkull och låta Rissie träffa dem. Vi fikade, tittade på valpar, pratade, fikade ett varv till och pratade ännu mer. I timtals. Om allt. Om framtiden. Om planerna för valparna till våren. Om kennelläger och nästa sommar. Om sjukdomen. Denna förbannade jävla skitsjukdom! Jag såg att hon hade på sig det kelpiehalsband jag och Johanna gav henne till förra julen, det värmde.
 
Efter mitt besök hördes vi några gånger men sedan blev det tyst. Fruktansvärt tyst. Jag skrev flera meddelanden till henne, men inget svar. Anade det värsta. Tänkte att jag fortsätter att skriva lite då och då, kanske orkar hon läsa. När jag förra måndagen fyllde år skickade hon ett meddelande till mig på facebook, en kort grattistext till fina fina Cissi, och massa hjärtan. Det var den finaste grattishälsningen jag fått. Så oerhört efterlängtad! Mitt hopp väcktes lite. När vi sedan pratades vid via facebook i torsdags fylldes hela mitt hjärta. Jag fick veta att hälsan var skit, och att illamåendet och kräkningarna var det värsta. Jag skulle hälsa alla hon kände på den kommande hundmässan. Vi skrev massa kramar. Det var det sista jag hörde från Maria. I morse skickade jag ett meddelande till henne med länkar ifall hon orkade och ville titta på vår uppvisning från helgen. Hon hann aldrig se det meddelandet. I morse somnade denna fina vän in för alltid. Himlen har fått en ny ängel. Och en ny grym hundtränare! Jag tror att det blir full fart där uppe nu när Maria kommer och styr upp, undra om de tävlar eliten där uppe nu, hon och Kylie?
 
Ända sedan jag nåddes av beskedet har jag inte kunnat göra något annat än att tänka på detta, det är verkligen helt overkligt och orättvist att hon inte finns bland oss längre! Det är fan inte okej! Kunde inte vara kvar på jobbet, tårarna bara rann, och har gjort det sedan dess. Efter några timmar tog jag med mig hundarna ut på en biltur för att komma hemifrån. Jenny räddade min kväll med en hundpromenad och fika hemma hos henne så att jag kunde tänka på annat. Tack fina Jenny!
 
Mina tankar går till Marias familj och framförallt Håkan. Tiden läker väl alla sår på något sätt, men alla fina minnen består. Jag kommer aldrig att glömma dig!
 
 
Vår första kelpiespecial ihop. Storslam för nya kennel Walkabout där vi vann både uppfödarklassen och avelsklassen, till vissas förtret. Vilken grej för en ny uppfödare att sopa banan med de andra! Dessutom vann Lyra lydnadsklass 1 och Kylie eliten.
 
MH med L-kullen.
 
Träning ihop en fin höstdag. Såhär kommer jag minnas dig Maria!
 
Maria och Lenka, Lyras syster, på kennellägret förra hösten.
 
Maria med sin älskade Kylie, Lyras mamma, som tyvärr gick bort i våras.
 
Maria lärde mig allt om kombinationen snusdosor och kattmat i spårskogen...
 
Vi tävlade tillsammans på Roslagens BK i våras. En härlig dag! Maria och Lenka var på gång!
 
 
Jag var och hälsade på Maria i slutet av augusti för att hälsa på Lenkas valpkull och låta Rissie träffa dem. Även Anhelee var där. Det var sista gången jag fick krama om henne.
 
 
 
Vila i frid Maria. Vi ses senare, och då ska vi träna ihop igen, och fika massor! För det är vi bra på.
 
/Cissi
 

Uppvisningen på film

Det var flera snälla själar som filmade vår uppvisning i helgen.
 
Här är en film som jag lånat från Lena (www.klickersmart.se) med lördagens uppvisning. Glöm inte ljudet!
 
 
Finalerna livesändes ju också via nätet, vilket man kan titta på i efterhand, såå roligt! Det är bättre kvalitet än filmen ovan, men visar å andra sidan inte hela finalringen eftersom kameran stod i mitten. Men kul att kolla på ändå, om och om igen, tycker vi! :) Vårt program börjar 10 minuter in i klippet (bara att dra med muspekaren dit). http://new.livestream.com/dog-sports/StockholmHundmassa-2014/videos/71103772
 
Söndagens livestreaming var inte lika bra, han som filmade måste ha varit lite trött (inte konstigt med tanke på hur mkt som filmades under dessa dagar) för han hängde inte riktigt med i alla rörelser... Men det gör inget, vill inte kolla på den ändå, kändes verkligen inte bra. (fast ok, det såg bättre ut än vad det kändes). Jag har ganska dåligt samvete mot lilla Lyran såhär i efterhand för just den uppvisningen eftersom hon var så tydligt berörd precis innan vi skulle gå in. Men å andra sidan visade hon att hon klarade av att prestera trots att det var läskigt och jobbigt, min lilla arbetsmyra!! <3
 
Jag passade på att leka och träna lite senare under kvällen i finalringen medan vi höll på och plockade ihop, då gick det bra. Kanske är det bara jag som är en överdriven curlingmatte....
 
/Cissi

Krämpor

Var på mitt andra besök hos Idrottsskadespecialisterna i dag, för att hitta en lösning för mitt dumma löparknä (som också blivit dumma löparhöft). Fick behandling med "dry needling" i höftböjarmuskeln, gjorde galet ont, vidrigt och svimkänslor. Sedan följde djupa knytnävsdrag på sidan av låret och armbågstryck på lilla sätesmuskeln.
 
SÅ mycket smärta på så kort tid, helt sjukt! Men det satte igång cirkulationen och det ska bli spännande att se vad det leder till. Förhoppningsvis att musklerna börjar snacka med varandra igen. Haltade ut därifrån med en rehabplan för den kommande månaden, som jag verkligen ska prioritera. I dag är det ömt i hela kroppens högersida...härligt.
 
På kvällen var det Rissies tur att få lite behandling. Hade bokat tid för vaccination på djurkliniken och tänkte att de samtidigt skulle kolla lite närmare på hennes underläppar som ser lite svampiga ut. Är man en dreglande retriever med en mun som ständigt är blöt och geggig så det blir lätt svampigt, men nu tyckte jag att det började se lite tokigt ut, svullet och päls som lossat.
 
Det blev provtagning och koll i mikroskåp, samt ett prov som skickades iväg till laboratorie för bakterieodling, antibiotikakur och svampdödande våtservetter som ska användas två gånger per dag till nästa besök den 30 december. Hoppas nu få ordning på det! Någon vaccination blev det inte, då man inte ska ge det under en antibiotikakur....
 
I går fick jag reda på att Kenneth Edh avlidit. En av hundsportssveriges stora ikoner. Han tillhörde även vår finalshowgrupp och har varit speaker på mässan så länge jag vet om. Jag kände honom egentligen inte, men det blir ändå påtagligt när det är så nära. I helgen hyllades Kenneth i finalringen med en varm applåd då han fått en stroke och inte kunde vara med oss. I går somnade han alltså in. Kanske väntade han och ville se att hans vikarie Christian klarade av speakeruppdraget, innan han gav sig iväg? Tidigare under året har vår lilla grupp drabbats av ytterligare två dödsfall, Lotta och Bibbi fick båda cancer och somnade in. Det är tungt, sorgligt och ofattbart.
 
Efter veterinärbesöket blev det lek och spring!
 
Rissie! <3
 
/Cissi

En helg i rosa!

 Helgernas helg är förbi, Stockholm hundmässa är över för denna gång.
 

Jäklar vilken trevlig och kul helg det har varit, så många fina minnen att bevara!!! Dagarna har gått i rosa och grönt för hela slanten, så jäkla fin finalring som vanligt!!! Har hängt med talangerna vid lydnadsringen (NM, Sverige fick lagsilver!), kikat förbi goldenringen och socialiserat lite, kollat kelpisar, låtit Rissie jobba lite som klapphund i goldenklubbens monter, njutit av bästa Kerstin & Miles som tävlade SM i freestyle och knep bronsplatsen, kollat på uppvisningar, shoppat lite smått, träffat massor av folk....

 

På söndagen gick jag en sväng förbi kelpieringen, det var bara 20 kelpisar anmälda så jag tänkte kolla på allihopa. Fick faktiskt äran att visa en av tikarna till och med, helt spontant "jomen Cissi, du är ju bra på att visa, kan du hjälpa mig att visa i bästa tikklass?". Blev 2:a i bästa tikklass med CK och CACIB, roligt! Vilken bonus!

 

Har tyvärr inte hunnit kolla så mycket lydnad som jag velat, svårt att vara på flera ställen samtidigt och man hinner helt enkelt inte allt. Är glad att jag hann se min idol Jessica Svanljung och även hann få en pratstund med henne. Det finska landslaget imponerade stort med sina stabila och självsäkra program, och sin härliga laganda!!! Det blev otroligt tydligt vad som skiljer det laget mot t ex vårt svenska lag, i vissa delar. Tror nog att vi skulle må bra att lite mer sisu och laganda!!

 

Vi har även fått uppleva hur det är att inleda mässans finaler inför fullsatt läktare där publiken klappade i takt till vår lydnadsuppvisning, vilken mäktig känsla alltså!!! Och trots att vi inte tränat jättemycket tillsammans lyckades vi sätta programmet hur bra som helst båda dagarna. Man kan nog säga att vi har upplevt en "once in a lifetime moment", för jag menar, kommer man NÅGONSIN mer i sitt liv få komma ut från en flera meter hög prinsesstårta?!!? Jag är så stolt över oss och våra talangtruppskompisar, och våra duktiga hundar som skötte sig så bra. Tyvärr blev Lyra lite berörd/smårädd för två blåsare (som blåser fanfarer) PRECIS innan vi skulle gå in och köra uppvisningen dag 2. Jag såg på henne hur jobbigt allting blev och mina tankar snurrade om jag rent av skulle strunta i att gå in överhuvudtaget, tänk om hon skulle springa ut från ringen!? Men jag stoppade händerna fulla med godis och gick in ändå. Det var tydligt att hon tänkte på annat än att jobba där inne, hon lyssnade inte alls på mig...men inga stora incidenter hände som tur var och vi lyckades genomföra det, puh.

 

Direkt efter vår inledning tog Jenny hand om Lyra så jag kunde springa iväg och byta om, från uppvisningskläderna till finalringsjobbkläderna. Detta år som en marsipanros! Vi är ju ett sammansvetsat gäng så allt gick som vanligt på räls, grymt kul att vara med och njuta av allt på väldigt nära håll.

 

Är sjukt trött såhär dagen efter, kom hem sent i går efter en trevlig avslutningsmiddag med finalgänget och därefter blev det hämtning av Rissie hos Andrea & Patrik på andra sidan stan (som passat henne över natten). Trött, men otroligt nöjd.

 

Tack till alla snälla fina människor jag träffat i helgen, framförallt till talangkompisarna! Hade lyxen att få ha tre av dem boende hos oss hela helgen med sina fina hundar, kul att ha lite eftersnack på kvällarna och försnack till frukostarna, det förgyllde verkligen!

 

Nu tror jag att det blir en lugn och stillsam kväll....

 

Här kommer lite blandade bilder. De flesta har jag tagit, några är från Lena Gunnarsson och några är från Louise Karlgren.

 

Förberedelser på fredagen med finalgänget....lätt crazy som vanligt!
 
Finalringen var underbart och sockersöt!!! Prinsesstårtan fungerade som ingång för hundarna.
 
Testing av olika ljus....
 
Snyggt va!
 
Många olika coola effekter...
 
Lyra och Rissie testar mattan lite...
 
Båset där utställningsdomarna väntar på sin tur att gå in i finalringen gjordes i ordning. Där bjöds det på tårta och bubbel såklart!
 
Läckra bakverk överallt. Jag fick med mig en mjuk dammsugare hem!
 
Utställningsringarna står klara på fredagen.
 
Lite annorlunda dagen efter.
 
Goldenringen fick ett ganska snabbt besök.
 
Kelpieringen var faktiskt roligare att titta på denna gång. Kul att jämföra med Lyra, alla var nog större än hon...
 
Annas fina Nellie vann championklassen!
 
Och hennes dotter Xryssa vann öppenklassen och jag fick äran att visa henne i bästa tikklass där hon slog sin mamma, blev 2:a bästa tik med CACIB, kul!
 
Hann kolla lite lydnad, här Jessica och Mac in action!
 
Även Niina och Xuper hann jag se.
 
Lyssnade på Kenth Svartberg som pratade om relationen mellan människa och hund i café hundsnack, alltid intressant att lyssna på honom.
 
Shoppade lite mjukisdjur...
 
Några utslagna valpar...
 
Kerstin och Miles briljerade med sitt cirkusnummer på freestyle-SM!
 
Delar av vårt lydnadstruppsgäng gjorde en fin insats och visade valda delar av alla klassers lydnadsprogram i den nya aktivitetsringen, jättebra blev det!
 
Sedan var det dags att börja förbereda oss för vår uppvisning som inledning till finalerna....
 
Vi är beredda!
 
Grymma gänget!!!!
 
Det pirrade lite i magen när vi stod bakom och väntade på att få gå in i ringen inför en fullsatt läktare...
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Elise sminkar upp oss som ska jobba i finalringen.
 
Vi var såå fina....
 
Ta daaa!
 
Snart dags att gå in!
 
Prisutdelning lydnads NM. Guld till Finland, Sverige silver, Norge brons.
 
Svensk hundungdoms flashmob för Musikhjälpen var häftig att se!
 
Söndag kväll och dags att plocka ihop finalringen.
 
Men först lite chill bland alla bakelser!!!
 
Tack för i år!
 
/Cissi

Mässförberedelser

Nu är den snart här, helgen som man väntar på varje år. Årets hundigaste helg, Sthlm hundmässa!!!
 
Blev bara halvdagsjobbande i dag på kontoret för att hinna åka ut till mässan i god tid. Fick träffa alla härliga talanger från truppen och vi fick till riktigt bra träning i finalringen! Lätt kaos, men imorgon kommer det att sitta klockrent i skarpt läge! :) Är såå nöjd över hur Lyra skötte sig inne i ringen. Lite berörd av musiken var hon, men gjorde allt jättefint! Ska bli såå roligt imorgon! 

Avslutade kvällen på McDonalds med mina tre övernattningsgäster och sedan blev det såklart lite babbel (hundsnack, vad annars?) hemma i soffan. Nu är det dags att sova! 
 
Här finns det livestreaming att titta på om man är intresserad:
http://new.livestream.com/dog-sports/StockholmHundmassa-2014
Jag kan rekommendera SM i freestyle 9.55-11.30 där min vän Kerstin och hennes underbara Miles går ut som startnummer 2!!! Kanske kommer även jag och Lyra att synas lite i bild klockan 15.00 då finalerna inleds....
 
Förbereder lite....Årets tema är kalas, eftersom SKK fyller 125 år!

Grymt snyggt som alltid i finalringen! 


/Cissi

Julbord!

Julbord med jobbet på Marholmen. God mat. Snaps. Skratt. Dans. Champagne. Kramar från pensionärer jag inte sett på ett tag. Solosång (av mig) i bussens mikrofon på hemväg. Allsång av schlagerlåtar med kollegor efter det. Bussen från Norrtälje blir ju så mycket roligare då.

Skippade efterfesten och åkte hem för att bada Rissie inför helgens hundmässa. Nu är alla väskor packade, imorgon blir det bara halv dags jobb och sedan; STHLM HUNDMÄSSA!!!

Fint upplyst på Marholmen vid hemfärd.


/Cissi

Man borde fylla år oftare!

Va härligt det är att fylla år! Fick många fina varma kramar av arbetskamrater hela dagen, presenter och grattisar! Drygt 200 grattishälsningar på facebook gör en faktiskt himla glad, kärlek!!!!

 

Fick även ett Skype-samtal av mamma och pappa, och från Finland ringde gudföräldrarna.

 

En annan väldigt positiv sak var att jag besökte Idrottsskadespecialisterna och fick träffa en naprapat som kollade igenom mig och framförallt mitt onda knä (som nu har blivit mitt onda ben). Efter undersökningar fick jag så till slut diagnosen löparknä (något som jag själv antagit en längre tid) och en första behandling gjordes med stretch, tryck (vilket gjorde så ont, på gränsen till svimning!) och värme. Jag har tydligen gått med problemet väldigt länge vilket syntes tydligt, musklerna snackade liksom inte med varandra längre. Ska tillbaka nästa vecka för ytterligare behandling och sätta upp en fem veckors rehabplan. Tanken är att den totala rehaben ska pågå i tre månader, med byte var femte vecka och behandlingar däremellan. Trots en grymma smärtan (och ömheten jag känner i dag) kändes besöket väldigt bra. Kanske kan jag inte räkna med att springa milen något mer, men vi satte upp ett mål att kunna springa 5 km utan smärta om tre månader. Ska bli spännande och jag ska verkligen lägga ner tid på detta.

 

Fina presenter från gulliga arbetskamrater värmer!
 
Många specialister....någon borde ju kunna hjälpa....fick i uppdrag att börja använda en s k foamroller....ont!
 
Skypeade med mamma som visade upp min födelsedagspresent...
 
/Cissi

Ny ålder

Måndag morgon och nu är jag 35. En rätt bra ålder känns det som, lagom på något sätt. Firade i lördags då Andrea & Patrik var över på middag. Fick en fin videokamera av Micke i present så att jag lättare ska kunna filma träning och tävling! Och den hade en häftig funktion, den projicerar bilden på väggen! Kul om flera vill titta. Testade den lite i går på kvällsträningen i Hundhallen med Sussi och Vanessa, funkade finfint! 

Förutom det har det blivit en del pyssel hemma, sköna promenader på golfbanan, lunch hos Mickes mamma och däremellan försöker jag bli frisk från den dumma förkylningen. Det går sådär. 

I dag ska jag till Löparknäspecialisterna på en idrottsklinik i stan. Ser verkligen fram emot det och hoppas få lite tips om rehab och förebyggande träning/stretching så att jag kan börja träna igen! 

Söndag morgon bjöd på en himmel av guld.




Härligt att springa, gräva och busa!


2:a advent och julstämningen kommer smygande, trots utebliven snö. 


Gjort iordning lite julblommor....


Kvällsträning en söndagkväll. 


/Cissi

Galen vecka

December är en underbar månad med massor av skojigheter! Men samtidigt riktigt hemsk. Allt ska göras, allt ska bli klart, deadlines, hundra bollar i luften både på jobbet och utanför, tankar som mal, drömmar som väcker mig, idéer som skrivs ner på block överallt. En del självvalt, annat inte. Det mesta är riktigt kul men ibland blir det för mycket. Och så detta politiska kaos som grädde på moset, vilket såklart påverkar både min arbetsplats och mitt jobb. 

Vet inte om det är förkylningen eller stress som gör att öronen susar och hjärtat klappar alldeles för snabbt så fort jag lägger mig, gaahh! 

Blir nog till att jobba lite imorgon lördag om jag ska komma ikapp lite.

Vi förbereder oss lite inför hundmässan nästa helg....


/Cissi

Täppt näsa

Har fått en förkylning som inte släpper taget, inne på tredje veckan nu, blää. Hjärnan känns som full av bomull och snor... Har varit lite skönt att vara iväg med en utredningsgrupp till Marholmen och vårt fina Villa Berg i två dagar. Få all mat serverad, sova i fantastiskt skön säng och gå och lägga sig tidigt (för man kan ju ändå inte träna hund!)... Ja alltså, det har jobbats en hel del ända till kvällen, men det har ändå varit skönt att slippa vara igång fysiskt.
 
Nu pockar kelpien på uppmärksamhet, jag får väl träna lite fjärrdirigering från soffan....
 
Fin morgon på Marholmen....
 
 
 
Villa Berg
 
/Cissi
RSS 2.0